Markus
Stånk och stön, svett som droppar från pannan och en hel del träningsvärk har varit vad som gällde för att uppnå målet med denna träning. Under tolv veckor har jag alltså tränat övre delen av kroppen, fört träningsdagbok och tittat på hur min styrka vuxit sig starkare. Detta till ingen nytta... Eller? Jag menar, varför var detta nödvändigt, att utföra denna träning, för att sedan ta ett uppehåll och tappa det mesta igen? Jo, tanken var ju faktiskt att vi skulle se hur mycket jag tappade i styrka under det här uppehållet. Sedan skulle jag komma fram till en liten problemanalys kring träningen med fria vikter, som jag utfört.
Till att börja med kan jag ju nämna att jag har testat ett helt nytt sätt att träna på. Tidigare har jag bara hållt på med fotbollsträning och även om det ingår en del styrka även under fotbollsträningarna så är det inte alls på samma sätt som den träning jag utfört. Jag skulle vilja säga att det finns både för- och nackdelar med ”träning med fria vikter”. Något som jag personligen inte tycker är så bra med den här typen av träning, som jag genomfört, är att det inte finns någon tränare bredvid som står och pushar på. Man måste ta ansvar för att det händer något själv och när det väl blir motgångar i träning så ger man lättare upp. I början av träningen var det även lite svårt att avgöra hur mycket vikt som man skulle använda sig av när man tränar på det här viset. Sedan vågar man inte riktigt lägga på för mycket vikt när man är själv i gymet heller. Vad som är bra med den här typen av träning, om man jämför med fotboll, är att man kan spendera sina pass i veckan som man vill. Det är alltså ganska flexibelt. Jag kan även säga att muskelstyrka och muskelmassa ökade i alla fall när jag utfört den här typen av träning och det märktes inte minst när jag, efter det sex veckor långa uppehållet, skulle testa att börja min träning där jag slutade. Det gick helt enkelt inte. Som sagt så var detta ett helt nytt träningssätt för mig och jag måste medge att det påverkat mig på ett positivt sätt. Jag känner att jag skulle vilja fortsätta med den här typen av träning i framtiden och jag tänker sätta ett mål som är att komma över de gränser där jag var sist. Däremot finns det vissa saker som jag lärt mig under projektarbetets gång som jag tänker ta hänsyn till, bland annat att man inte ska använda sig av för stora vikter när det gäller övningar som till exempel ”hantellyft åt sidan”. Sedan har vi ju det här med stretchingen. Jag har hur många gånger som helst fått förklarat för mig att man måste stretcha och allt vad det nu innebär. Det här med stretching har ju inte varit riktigt min grej och jag kan ju inte heller påstå att jag märkt så stor skillnad på mig om jag stretchat eller om jag inte har det. Förmodligen, detta är bara ren hypotes, så är det väl så att jag fortfarande är ung och ganska smidig. Jag förstår hur som helst att det är viktigt med stretching och jag måste försöka lära mig att stretcha efter varje träning. Annars kommer jag väl att märka av det i mina senare dagar. Jag har även kommit fram till att beroende på hur dagen har varit, hur stressad eller trött man är innan träningen så kan det påverka träningen väldigt mycket.
Något som jag vill tilläga är att...
Utöver programmen som finns med i denna träningsdagbok så har jag testat att använda vikterna som jag använde mig av efter tio veckors träning. Jag skulle då se om jag orkade med dem efter sex veckors uppehåll och jag märkte en tydlig nedgång. Under första setet jag utförde alla de olika övningarna så gick det väl någorlunda bra. Det fanns bara några få av övningarna som jag inte orkade 12 repetitioner på. Däremot när jag skulle börja set nummer två så kändes det inte lika bra längre. Det gick att utföra en del övningar till en början, men efterhand så fungerade det inte alls längre. När jag hade gjort 4 reps med sittande hantelpress så började det knäcka till i axeln och efter 6 reps valde jag att inte fortsätta mer med övningen. Vissa övningar var bra mycket jobbiggare än andra och jag märkte även skillnad på de två ganska lika övningarna ”omvända curls med skivstång” och ”stående skivstångscurls”. När jag utförde omvända curls med skivstång fick jag ont i underarmen och jag orkade inte riktigt göra 12 reps på denna övning i andra setet. Efter andra setet var jag även helt utmattad och när jag gjort ett fåtal reps på olika övningar i tredje setet så gav jag upp. Det gick helt enkelt inte längre.
Och till sist vill jag även säga det...
att skriva träningsdagbok har varit en helt ny sak för mig. Det är något som jag inte utnyttjat tidigare och det kanske märks när man tänker på hur omständig denna träningsdagbok blev. Jag måste säga att jag tyckte det var något enormt tråkigt att skriva i den där träningsdagboken efter varje träning och det hände ju ibland att man glömde av den. Däremot tror jag att det kan vara nyttigt att föra den. Det kan vara bra att gå tillbaka och titta på sina föregående träningar och se vilka orsaker som gjort att träningen blivit sämre eller bättre. Dessutom tycker jag att det blir bättre om man ser en förbättring. Gör man det vill man gärna fortsätta att träna. Träningsdagboken är alltså positiv, men fruktansvärt tråkig att skriva.
Det har varit roligt att genomföra den här träningen, men skulle jag göra en liknande sak igen så skulle jag nog utföra lite mer tester innan jag drog igång det hela. Kanske skulle jag till exempel väga mig och kontrollera vikten under träningen bättre och det skulle kanske vara kul att mäta omkretsen på armar och bröstkorg med mera, men jag säger som de flesta gör när man kunde utföra sitt arbete bättre: Man lär sig av sina misstag!